”Personalen får sällan något erkännande för allt de lär sig genom att arbeta. För att utföra ett bra jobb måste de få detta erkännande, och också möjlighet att hela tiden vidga och fördjupa sin kompetens.”
Marie Ardström är chef för Kravmärkt Yrkesroll. Hon var med och bildade föreningen i början av 2000-talet, och har sedan dess varit starkt engagerad i frågorna om yrkeskrav och arbetsplatsnära lärande.
Som chef ansvarar Marie för att Kravmärkt Yrkesrolls metoder och yrkeskrav uppdateras och för att yrkesbedömarna uppfyller kraven. Hon deltar i utbildningen av nya yrkesbedömare, och hon leder de möten där processtödjarna från de sex kravmärktkommunerna utbyter erfarenheter från processerna i sina respektive kommuner. På mötena diskuteras behoven av förnyelse, till exempel vilka nya underlag och utbildningsmaterial som behöver tas fram.
Marie samarbetar nära med Kravmärkt Yrkesrolls styrgrupp, som består av förvaltningscheferna för kravmärktkommunerna, där hon förankrar vad som är nästa steg i de olika processerna.
Maries första jobb var vårdbiträde inom äldreomsorgen. När hon började såg hon arbetet mest som en försörjning, men hon upptäckte snart att hon trivdes med att jobba med äldre.
”För mig har det alltid känts viktigt med äldreomsorg”, säger Marie. ”Dessutom är det ett av de roligaste jobb jag haft.”
Efter att ha provat en rad andra yrken återvände Marie till äldreomsorgen, då som chef i Haninge kommun. Hon märkte att få saker inom äldreomsorgen hade förändrats sedan hennes tid som vårdbiträde på 70-talet. På vissa områden fanns samma problem kvar. Trots statliga reformer hade ingen gjort någonting åt kompetensfrågan.
Grunden till Kravmärkt Yrkesroll lades när ett hundratal vårdanställda själva fick beskriva sina erfarenheter av yrket. Det insamlade materialet blev ett underlag för utformandet av yrkeskraven.
”Det är få yrken som gjort en sådan inventering, där man satt ord på all den tysta kunskap som finns”, säger Marie.
Syftet med att kartlägga och säkra de anställdas kompetens var att öka kvaliteten på äldreomsorgen.
”Ingen ska behöva vara rädd för att åldras. Man ska kunna känna sig trygg med att det ordnar sig, att man får behålla sin status även som gammal”, säger Marie. ”Äldreboendet ska inte kännas som någon slutstation, utan som ens hem. Ett boende dit man flyttar för att få det bekvämare. Det är så jag själv skulle vilja ha det.”
Sedan 2005 är Marie chef för Kravmärkt Yrkesroll. Hon berättar att hon är stolt över den svenska äldreomsorgen. I sitt arbete träffar hon många nöjda äldre, och hon ser många anställda som trivs med sina arbeten.
”Äldreomsorgen måste få bättre rykte”, säger Marie. ”De anställda är kompetenta yrkesmänniskor. Jobbet de utför är inte lätt. De har ett enormt ansvar.”
Ett mål med Kravmärkt Yrkesrolls verksamhet är att undersköterskor ska kunna utvecklas så mycket i sin yrkesroll att de väljer att stanna i yrket som riktigt kvalificerade undersköterskor, istället för att vidareutbilda sig till sjuksköterskor eller något annat vårdyrke som i nuläget har högre status.
”Forskning som jämfört kravmärktkommunerna med andra kommuner visar att de vårdanställda i kravmärktkommunerna ser sig själva som mer professionella”, säger Marie.
Marie förklarar att allt färre söker till gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram. Antalet undersköterskor kommer snart inte att räcka för att fylla behoven av arbetskraft.
”Det finns många arbetslösa, men kompetensen för att ta jobb inom äldreomsorgen saknas”, säger Marie. ”Därför måste man hitta nya sätt att utbilda människor. Det måste finnas mer än en väg till yrket.”
Kravmärkt Yrkesroll jobbar för att se till så att valideringssystemet blir nationellt erkänt och får lika hög status som de formella utbildningarna. Marie understryker att det inte betyder att Kravmärkt Yrkesroll skulle vara emot skolor.
”Det är en missuppfattning. Det är viktigt med en bra skola. Men vi ser skolan och praktiken som två system som växelverkar. Det man läser i skolan tränar man på arbetsplatsen. Fungerar inte mötet mellan personalen och den äldre spelar det ingen roll hur mycket kunskap man har.”
Marie leder också metoddagar där chefer, kompetenshandledare och kompetensstödjare tillsammans tränas i kompetensutveckling. Hon säger att det är viktigt att ge cheferna bra system för att jobba med kompetensutveckling, och redskap för att nyrekrytera.
”Det har visat sig att chefer i kravmärktkommunerna är mer medvetna om vilken sorts kompetens de söker när de ska anställa”, säger Marie.
Det finns ett stort intresse bland kommuner och privata företag för Kravmärkt Yrkesrolls verksamhet. Planerna på att sprida valideringssystemet till andra yrkesområden inom vården är redan långt framskridna, näst på tur står handikappomsorgen.
”Chefer ser nyttan med att kunna få en översikt över de anställdas kompetens och över vad som behöver utvecklas. Kvaliteten på vården blir märkbart bättre. Och i längden är det kostnadseffektivt”, säger Marie.
Maries starkaste drivkraft är att skapa trygghet och höjd livskvalitet för de äldre.
”När man släpper in personal i andra människors hem är det viktigt att de som jobbar är kompetenta och respektfulla”, säger hon.
Därför gäller det att de som jobbar känner sig trygga med sin kunskap och att de är stolta över vad de gör.
”Jag är stolt över att vi har en omsorg där utgångspunkten är varje unika individs behov. Oavsett vem man är, hur gammal man är, om man är man eller kvinna”, säger Marie. ”Personalen får sällan något erkännande för allt de lär sig genom att arbeta. För att utföra ett bra jobb måste de få detta erkännande, och också möjlighet att hela tiden vidga och fördjupa sin kompetens. Ju mer man fördjupar, desto mer professionell blir man.”