Storsatsning gav resultat i Haninge

Ewa Kardell, förvaltningschef:
”Vi är en av Sveriges bästa äldreförvaltningar”

> Läs artikeln

Haninge kommun har varit med i Kravmärkt Yrkesroll från allra första början. De har satsat mycket och ångrar ingenting:         
    — Vi är en av Sveriges bästa äldreförvaltningar, säger förvaltningschefen Ewa Kardell.

Äldreförvaltningen i Haninge kommun har vunnit flera priser, bland annat ”Sveriges seniorvänligaste kommun” 2012. I jämförelser med andra kommuner ligger de i framkant på de flesta utvecklingsområden och nöjdheten hos kunderna är hög.
    —Vi har arbetat så målmedvetet och strukturerat under alla år med Kravmärkt Yrkesroll. Det har gett resultatet att vi idag har en oerhört kompetent personal, säger Ewa Kardell.

Kravmärkt Yrkesroll är huvudprocessen

Alla medarbetare inom förvaltningen valideras och allt som har med kompetensförsörjning att göra baseras på Kravmärkt Yrkesroll och de sex yrkeskraven.
    — Vi insåg tidigt att systemet var värdefullt för oss, och nu är det verkligen huvudprocessen i vårt kvalitetsarbete, fortsätter Ewa.
    Kravmärkt Yrkesroll kan användas på många olika sätt enligt Ewa, och i Haninge har man framförallt utvecklat anställningsintervjun. Den innehåller nu en fördjupad kompetenskartläggning utifrån yrkeskraven, vilket minskar risken för felrekryteringar.

Nyckeln till framtidens kompetensförsörjning

 I framtiden kommer Kravmärkt Yrkesroll att betyda ännu mer, tror Ewa.
    — Alla vet att det kommer bli omöjligt att rekrytera enbart utbildade undersköterskor. Men med Kravmärkt Yrkesroll kan vi anställa personer som passar för att jobba inom vården, även om de saknar kunskaper. Sedan kan vi gå in och se vad som fattas och väldigt målinriktat komplettera i erfarenheter och kunskaper. Det kommer att vara nyckeln i framtiden, säger hon.
    Ewa tror att Kravmärkt Yrkesroll länge har varit före sin tid, men att omvärlden nu börjar komma ifatt. Och när man sedan står mitt i den riktiga utmaningen – att klara sin kompetensförsörjning trots bristen på utbildad arbetskraft – då kommer fler att upptäcka Kravmärkt.
    — Det kan nog bli en ketchupeffekt, där allt fler inser vilket bra system det här är och att de verkligen kan ha nytta av det, säger hon.

Ökad självkänsla en framgångsfaktor

Yrkeskraven var en anledning till att Haninge kommun gick med i Kravmärkt Yrkesroll. Arbetet låg då i startgroparna; man ville hitta ett lämpligt sätt att beskriva vad en medarbetare behöver kunna för att arbeta inom vård och omsorg. Detta var något man efterfrågat i Haninge.
    Yrkeskraven gör det möjligt att se vilka hål som behöver fyllas för att klara kompetensförsörjningen, både på individnivå och verksamhetsnivå. Därmed kan man bygga upp en strukturerad kompetensutveckling som baserar sig på ett verkligt behov.
    Dessutom fyller yrkeskraven ett själsligt behov:
    — Undersköterskor och vårdbiträden har ett jäkligt svårt och komplicerat jobb. Att hitta ett sätt att berätta om det är stärkande för individen. För många har det lett till en ökad självkänsla och det är en av de största framgångsfaktorerna med Kravmärkt Yrkesroll, avslutar Ewa.

 

Rätt kompetens är avgörande för kvaliteten

Thomas Malmgren, VD:
”Kravmärkt Yrkesroll är en hörnsten i vårt kvalitetsarbete”

> Läs artikeln

Att arbeta inom vård och omsorg är svårt och komplext och ställer stora krav på personalen. Hur mäter vi om medarbetare har rätt kompetens? Kravmärkt Yrkesroll blev svaret för Thomas Malmgren, VD för Stockholms äldreboende.

Redan vid starten av Stockholms äldreboende kom Thomas Malmgren i kontakt med Kravmärkt Yrkesroll. Det var en medarbetare som visade material från en tidigare arbetsplats.
    — Jag blev både imponerad och inspirerad av materialet, och kände direkt att ”det här ska vi satsa på”.

Svårt och komplext område

    — Omvårdnadsyrket är mycket svårare än vad många tror. Dels den mänskliga aspekten av yrket, att bemöta människor i olika situationer, dels lagar, riktlinjer och hundratals rutiner som man måste förhålla sig till. Den komplexiteten är svår att överblicka, vilket också gör det svårt att mäta om medarbetarna har den kompetens som krävs, säger Thomas.

Välgrundad och strukturerad modell

I Kravmärkt Yrkesroll såg Thomas lösningen på problemet. Där fanns yrkeskraven som gav en tydlig bild av vilken kompetens medarbetarna behöver, och dessutom en metod för att ta fram individuella kompetensutvecklingsplaner utifrån verksamhetens krav och den enskilda medarbetarens behov.
    — Systemets grundidé är egentligen ganska enkel och självklar, ändå skiljer den sig från hur det ofta går till när medarbetare får utbildning. För oss kändes det tryggt att ha en så välgrundad och strukturerad arbetsmodell, säger Thomas Malmgren.

En hörnsten i kvalitetsarbetet

På Stockholms äldreboende jobbar man målmedvetet mot en hög kvalitet och ser många viktiga aspekter. Det måste finnas en hög ambition, närvarande och kompetenta chefer, en tydlig struktur och en väl förankrad värdegrund. Och viktigast av allt: att medarbetarna har rätt kompetens, är motiverade och trivs på sin arbetsplats.
    — Därför är Kravmärkt Yrkesroll en hörnsten i vårt systematiska kvalitetsarbete, säger Thomas. Vi validerar all omsorgspersonal, även de som kommer direkt från skolbänken.

Åtta år med Kravmärkt Yrkesroll har gett resultat

Thomas Malmgren vet att han fattade rätt beslut då, när verksamheten låg i startgroparna.
    — Vi har medarbetare med yrkesstolthet, som trivs och känner sig trygga på jobbet. Vår omsorg får ett gott betyg både av de boende och av staden. Det kan såklart finnas många förklaringar till det, men det är ingen vågad gissning att åtta års systematisk kompetensutveckling med Kravmärkt Yrkesroll har haft en avgörande betydelse.

Verklighetsnära modell med hög igenkänning

Marie Eriksson, processtödjare:
”En omfattande och heltäckande modell, men väldigt enkel att ta till sig”

> Läs artikeln

Forskning och vetenskap genomsyrar materialet i Kravmärkt Yrkesroll, men rötterna finns i omsorgens verklighet. Därför har modellen en hög igenkänningsfaktor som gör den lätt att ta till sig.

Kravmärkt Yrkesroll är en omfattande modell för kvalitetssäkring av kompetens inom vård och omsorg. Ändå är den lättillgänglig, både för chefer och medarbetare. Det anser Marie Eriksson som har varit involverad i arbetet sedan 2005.

En modell framtagen på arbetsplatserna

— Det finns en väldigt tydlig struktur med utbildning, instruktioner och stödmaterial i varje steg. Men framförallt handlar det om att modellen är framtagen ute på arbetsplatserna, med människor som är väldigt nära det vardagliga omsorgsarbetet, säger Marie.
    Vetenskapsteorier och aktuell forskning ligger också till grund för yrkeskraven och materialet i modellen, men verklighetsförankringen är det som gör Kravmärkt Yrkesroll speciellt.
    — Det är framtaget och testat i praktiken, vilket gör att yrkesverksamma känner igen sig. Det som beskrivs i materialet är det som händer i vardagen, säger Marie.

Flexibilitet och kvalitetssäkring i ett

Kravmärkt Yrkesroll går också väl ihop med den egna verksamheten eftersom det finns en flexibilitet i modellen. Kompetenskartläggningen följer tydliga ramar för att bibehålla sin tillförlitlighet, men hur man sedan väljer att arbeta med resultatet är upp till var och en. Arbetet drivs med interna resurser; man utnyttjar den kunskap som finns i organisationen och får dessutom tillfälle att höja enskilda medarbetare och synliggöra deras kompetens.
    Samtidigt är Kravmärkt Yrkesroll en kvalitetssäkrad modell som följer en viss standard. Hur man arbetar med lärande är flexibelt, men vad som ska uppnås är fastslaget form av kriterier och läranderesultat.

Unik kombination

— Att lyckas med den kombinationen – en genomarbetad, heltäckande och kvalitetssäkrad modell som samtidigt är så verklighetsnära – det är det som gör Kravmärkt Yrkesroll unikt, avslutar Marie Eriksson.

Regelbunden reflektion ger medvetna medarbetare

May Karlsson och Lena Nyman, processtödjare:
”Vi har slutat ta saker för givet och tänker alltid steget längre”

> Läs artikeln

Vad är det som skapar kvalitet inom vård och omsorg? Det är en fråga som betraktats ur varje vinkel i Enköpings kommun. De ser nämligen reflektion som en central del i det gedigna arbetsplatslärande de har byggt upp sedan de gick med i Kravmärkt Yrkesroll.

Reflektionsmöten ligger numer på schemat för alla arbetsplatser inom Enköpings vård- och omsorgsförvaltning.
    — Det är något vi måste hålla på med hela tiden, annars hamnar vi lätt i gamla hjulspår. Schemalagd reflektion är ett sätt att undvika det, säger May Karlsson som är processtödjare i Enköpings kommun.

Måste trivas för att göra ett bra arbete

Ämnena som diskuteras varierar. Oftast handlar det om arbetet, med frågeställningar som kopplas till yrkeskraven. Men det kan också röra den egna gruppen. Hur är stämningen? Vad kan jag själv bidra med och hur påverkar jag andra omkring mig? För att kunna göra ett bra jobb hos kunden är det viktigt att medarbetaren trivs och mår bra i sin miljö.
    Lena Nyman jobbar även hon som processtödjare:
    — Vi har absolut fått ett annat klimat på arbetsplatserna. Vi är uppmärksamma på ett annat sätt. Vi har slutat att ta saker för givet och tänker alltid steget längre, säger hon.

Tar ingenting för givet

Ett tydligt exempel är det salutogena förhållningssättet, som man länge har arbetat efter i Enköpings kommun. Ett nyckelord i det salutogena är ”meningsfullhet”. Men vad innebär det?
    — Vi har ju alltid satt kunden i fokus, men tidigare har vi kanske haft förutfattade meningar om vad som skapar meningsfullhet. Nu har reflektionerna lett till insikt om att alla är olika, och att det för någon faktiskt kan vara meningsfullt att sitta en stund och bara titta ut genom fönstret. Vi har slutat ta saker för givet, vi tänker steget längre och vi lyssnar på individen. Det är ett riktigt kundfokus, säger Lena.

Hur gör vi, egentligen?

Enligt May och Lena är det en kvalitetssäkring i sig att medarbetarna tänker i dessa banor. För kvalitet handlar i slutändan om hur det blir när medarbetare möter kunden. Det är där förändring ska ske. Och då handlar det om att jobba med ”hur:et”.
    — Vi kan säga att vi gör si och vi gör så, det kan alla. Men hur gör vi? Hur ser det ut i verkligheten, ute på arbetsplatserna? Det är där vi måste vara, säger May Karlsson.
    För att hamna där behöver alla medarbetare vara delaktiga vid reflektionsmöten. Alla behöver få komma till tals och känna att de är viktiga. Och så har det blivit; även de som först varit tysta har börjat prata.
    — Och vilka diskussioner det blir, vilka insikter som kommer! Det betyder allt för oss. Vi är våra egna verktyg, vi som jobbar med människor. Vi får aldrig sluta reflektera över betydelsen av våra handlingar i arbetet, säger Lena Nyman.

Ta kontroll över kompetensförsörjningen

Yvonne Nyman, processtödjare:
”Vi vet hur många som är validerade, vilka som ska valideras och hur våra kompetensbehov ser ut”

> Läs artikeln

De flesta kommuner har idag problem med kompetensförsörjningen till vård och omsorg. I det läget är det en enorm styrka att kunna kvalitetssäkra sina medarbetare, även de som saknar formell utbildning.

Det har länge talats om framtidens utmaningar för vård och omsorg. En åldrande befolkning möter bristen på formell kompetens, och katastrofen är ett faktum. Eller?
    Yvonne Nyman är processtödjare för Kravmärkt Yrkesroll i Haninge kommun, där man funnit nya vägar för att kvalitetssäkra kompetensen inom vård och omsorg.
    — Vi är idag i en situation där vi behöver anställa personer som saknar formell utbildning. Men det betyder inte att de saknar kompetens, säger Yvonne.

Kompetenskartläggningen börjar redan vid rekrytering

 I Haninge har man lärt sig att skilja på teoretisk kunskap och praktisk kompetens. Det senare handlar om hur medarbetare använder sig av sin kunskap, som kan förvärvas genom ett strukturerat, kvalitetssäkrat arbetsplatslärande.
    För att ta vara på och utveckla den kompetensen använder de Kravmärkt Yrkesroll, och det börjar redan vid rekryteringen.
    — Vi har tagit fram ett material för kompetenskartläggning som vi använder vid intervjuer. På det sättet får alla sökande lika villkor, säger Yvonne.
     Materialet grundar sig på yrkeskraven och hjälper till att urskilja personer med rätt egenskaper och erfarenheter redan från början. Intervjuer leds av kommunens yrkesbedömare. De är certifierade att bedöma kompetens och det vill man dra nytta av.
    — En styrka med Kravmärkt Yrkesroll är att vi inte behöver använda verktygen och processerna på ett visst sätt. De finns där och vi använder dem på det sätt som passar oss, säger Yvonne.

Tar vara på arbetskraften

Valideringen är ett kraftfullt verktyg som används löpande i kommunens verksamheter. Det ger full kontroll över läget:
    — Vi vet hur många som är validerade, vilka som ska valideras och hur våra kompetensbehov ser ut, säger Yvonne. 
    Dessutom är valideringen ett forum som medarbetarna känner sig trygga i. Under lugna och vardagliga förhållanden får de chansen att visa sin kompetens och få den bekräftad.  
    Med den möjligheten öppnas nya vägar till kompetensförsörjning. För det finns ju arbetskraft! Yvonne tar nyanlända personer som ett exempel. Där finns det många som har kunskaper och erfarenhet som kan tas tillvara med hjälp av verktygen i Kravmärkt Yrkesroll. 

Positiv anda

Som processtödjare har Yvonne fått uppleva den positiva anda som kvalitetsarbetet har medfört. Att se yrkeskraven svart på vitt och inse hur mycket man kan är stärkande, tror hon.
    — Det är oerhört motiverande. Medarbetare kontaktar mig och säger att ”jag har inte blivit validerad, varför inte det?”
    Kravmärkt Yrkesroll har absolut förändrat hur medarbetarna ser på sitt yrke, menar Yvonne.
    — Efter avslutad validering var det en person som skrev: ”Nu kommer jag gå tillbaka till jobbet med ett jättestort engagemang. Jag har fått en nytändning!”

Wow, vad mycket jag kan!

 

Ewa Ahlström, yrkesbedömare:
”Valideringen hjälper medarbetare att hitta sitt värde på ett nytt sätt”

> Läs artikeln

Ewa Ahlström har lett valideringar som yrkesbedömare sedan 2006. Under åren har hon mött ett tusental vårdbiträden och undersköterskor som alla har fått sina kunskaper bedömda. Men valideringen har ytterligare ett syfte som är lika viktigt: att lyfta deltagarna i sin yrkesroll.

Två dagar av validering visar mer om deltagarna än man tror. Det är en process där praktisk och teoretisk kunskap demonstreras, men där även gruppdynamiken är viktig. Mycket går att utläsa av samspelet mellan deltagarna enligt Ewa Ahlström.
— Alla ska få prata och det gäller att kunna släppa fram varandra. Ibland behöver vi uppmuntra någon lite extra. Det handlar om att lyfta personerna; man ska gå därifrån och känna att ”wow, vad mycket jag kan!”
Efter valideringen får varje deltagare ett kompetensutlåtande. Där finns alla kriterier för yrkeskraven samlade och Ewa brukar uppmana deltagaren att gå igenom dem.
— Det ger en bild av vilket komplext och viktigt jobb de har. Allt detta jobbar de med varje dag! Det hjälper dem att hitta sitt värde på ett helt nytt sätt, säger Ewa.

Handlar om att utveckla sig själv

Men många är nervösa när de först kommer till valideringen. Vissa har till och med haft svårt att sova för de känner sig pirriga eller oroliga inför att bli bedömda. Då är det upp till yrkesbedömarna att skapa en behaglig stämning och betona att det inte är något förhör, ingen kommer bli utpekad utan det handlar om utveckla sig själv.
— När vi tittat på yrkeskraven och berättat att det är det här vi ska prata om – det ni gör på jobbet, då blir de flesta lugna. För det kan de ju.
Alla är olika och föredrar olika uttryckssätt. Därför får gruppen jobba med såväl muntliga och skriftliga som praktiska uppgifter där de får demonstrera sina kunskaper.
— Då får alla känna att ”det finns ett bra sätt att förklara på för mig”, säger Ewa.

En aha-upplevelse att sätta ord på kunskapen

Som yrkesbedömare ska Ewa vägleda deltagarna till att uttrycka sina kunskaper. Kompetensen finns där, men de flesta har aldrig satt ord på den förut. För många är det en aha-upplevelse när de väl gör det, och inser hur mycket de faktiskt kan.
Deltagarna får avsluta med ett individuellt samtal med yrkesbedömarna, för att i lugn och ro prata om hur upplevelsen har varit. De allra flesta känner sig upplyfta och tycker att det har varit fantastiska dagar.
— En del kan säga att ”den här kursen har varit jättebra”. Valideringen har varit så lärorik att den har känts som ett utbildningstillfälle, snarare än den bedömningsprocess som den faktiskt är, säger Ewa.
Varför är det då så viktigt att lyfta enskilda medarbetare i deras yrkesroll? Ewa är övertygad om att det är avgörande för kvaliteten på omsorgsarbetet:
— Den som känner stolthet i sitt yrke gör ett bättre jobb!

Dessutom…

Kravmärkt Yrkesroll konkurrerar inte med skolan

Det har funnits en uppfattning om att Kravmärkt Yrkesroll konkurrerar med formell utbildning. Men så är inte fallet enligt Ewa Kardell, förvaltningschef för äldreförvaltningen i Haninge kommun. 

— Tvärtom. Snarare kan vi se synergieffekter som gynnar alla parter, säger hon.    

Ett exempel på det är att de två gymnasieprogram för vård och omsorg som finns i Haninge kommun fyller sina utbildningsplatser utan problem, något som inte är så vanligt idag. Där tror Ewa att Kravmärkt Yrkesroll, och de effekter som systemet har haft på kommunens äldreomsorg, har varit en bidragande faktor i att öka intresset för vårdyrket. 

Lösningen för ett hållbart kvalitetsarbete

— Tyvärr har vi ett nationellt problem med hållbarhet. Vi jobbar i projekt, är inriktade på det i ett halvår, och sedan tappar vi det vi lärt oss, säger Yvonne Nyman, processtödjare i Haningen kommun.    

Så blir det inte med Kravmärkt Yrkesroll. Systemet har en tydlig struktur där man lätt kan koppla på krav och direktiv som kommer från andra håll.

— När något ska utvecklas, till exempel arbetet med anhöriga, gör vi det inte lösryckt utan i ett sammanhang. Vi utgår hela tiden från samma grund, nämligen yrkeskraven.

Bra komplement till formell utbildning

    — Vi står i ett läge där det är omöjligt att få all vår personal utbildad. Den formella utbildningen är inte heller helt anpassad efter kommuners behov; perspektivet är mer vårdcentrerat, säger Lena Nyman som också är koordinator inom hemtjänsten.

Därför är Kravmärkt Yrkesroll ett bra komplement. Varje person får en skräddarsydd kompetensutvecklingsplan utifrån yrkeskraven, som utgår från det dagliga arbetet inom vård och omsorg. 

— Det handlar inte om den fördjupade kunskap som formell utbildning erbjuder, utan om användbar kompetens i vardagen.

 

Låter det intressant?

Vi berättar gärna mer om Kravmärkt Yrkesroll!

Boka ett seminarium med oss – börja med att fylla i en intresseanmälan.